Min gymnasietid
Hmm, detta blir la intressant? ;) haha!
Nu så ska jag avslöja lite hur jag var innan och hur jag har förändrats, blir la kul ;).
Det börjar då med ettan. Jag var hur nervös som helst när vi skulle gå upp till gisleparken då, där alla skulle samlas och sätta sig med sina nya klasser. Och jag gick dit med Rebecka, Hania och Josefina. Jag var lite orolig hur det skulle bli mellan mig och Rebecka för vi var verkligen bästa vänner (och är det fortfarande). Hon hade valt samäll och jag barn och fritid.
Första dagen var helt okej, jag kollade mest in på hur de nya människorna var, jag kände endå 3 personer redan två utav de hade jag gått med i högstadiet och den andra är min ingiftasläkting. Så jag hängde ju med de innan jag lärde känna resten.
Jag kommer fortfarande ihåg vilket första intryck jag hade på alla, så kul haha. Vissa utav de intryck jag hade stämde verkligen och det gör det än idag. Illa kankse? ;). Aja, skit samma.
Jag var jätte blyg i ettan, det hade jag alltid varit. Jag hade aldrig rökt, aldrig festat innan som de andra hade gjort. Så jag kände mig lite konstig då. Men det vet jag att jag inte var.
Jag var väldigt smal också, fick massvis med blickar på mig och sånt. Och det var väldigt obehagligt, speciellt när man precis hade börjat en ny skola och man var yngst igen.
Men jag struntade i allas blickar och skötte mitt.
Ungefär vid mitten utav ettan så fick jag en skada i ryggen ifrån en innebandy match, så jag var tvungen att sluta med både innebandyn och drillen. Som verkligen var mitt liv, så jag var lite deppig ett tag. Så då började jag att festa och sen på våren i ettan så började jag att röka.
Ettans klassfoto
Ser ni hur smal jag var?
Tvåan det var här allt började att rasa neråt. Mina betyg blev dåliga det var kaos i mitt liv inget blev som jag ville. Jag fick mer attityd (det har jag alltid haft men den blev sämre i tvåan). Jag sa vad jag tyckte jag skit i vilka som blev sårade. För jag ville på något sätt ge igen på de människor som fått mig att må dåligt. På ett sätt som inte alls var bra. Jag trodde att jag var tuff för att jag inte gick till skolan. Men vad fick jag ut på det? Jo, sämre betyg det var det ända.
Jag tog hål i tungan också, jag började tvivla på allt och alla. Både familj och vänner, jag trodde att ingen ville ha med mig o göra. Alltså jag var väldigt nere en period, jag började tycka att jag var fet men då vägde jag 49 kg. Jag vet inte vad jag tänkte med faktiskt alltså.
En bild från sommaren 2010 i Varberg.
Exakt så tyckte jag om allt och alla.
Trean nu började att gå lite uppför sakta med säkert. Det var svårt att plugga upp ämnerna när man fortfarande var skoltrött, men jag försökte. Nu hade jag också börjat tänka på mig själv och jag försökte dra ner på festandet.
Mina betyg var inte de bästa men jag försökte i alla fall. Jag försökte lita på människor igen och dra ner på kaxigheten.
Jag blev utslängd ifrån lärarna nästan varje dag på grund utav att jag skrattade och de tyckte att jag förstörde deras lektion. Men det tyckte inte jag så jag och vissa lärare var inte så bra vänner om jag säger så.
Det var bara en lärare utav fem som jag kom bra överens med.
Vi fick en n idrottslärare med i idrott B. Hon hatade verkligen våran klass för vi hade idrott med omvårnad som hon hade undevisat sedan ettan. Och jag sa ju det att jag är inte den som håller tyst om något är fel. Så jag och hon kom i bråk många gånger, och det var inte jag som gjorde det. Det var flera i min klass som gjorde det. Och vi gick och klagade hos rektorn om man ska kalla honom det. Men han gjorde ingenting.
Jag gjorde min första tatuering med. Och piercade navlen.
Sedan så åkte jag och några till i klassen till Turkiet, sedan tog vi studenten.
Pierre en gammal vän och jag när vi sparkade in våra ettor
Jag, Hania, Rebecka på våran student. Kolla fortfarande vänner ;).
Så om jag ska sammanfatta min gymnasietid kort fattat.
Gick från blyg till att stå upp för mig själv.
Gick från att aldrig har druckit en droppe alkohol till festpinglan.
Gick från inga percingar till tre stycken. Näsan,navlen,tungan.
Kommentarer
Trackback
